Två små händelser

Som jag skrev tidigare, kom jag fram till Ramsele med en böld där bak och bristande elförsörjning till min cykel. Jag var inte på gott humör när jag rullade in i samhället. Ställde cykeln utanför Coop. Jag antar att det syntes i mitt ansikte och i min kroppshållning att jag haft bättre dagar. Då kommer en äldre kvinna med käpp fram till mig. Hon tittade upp i mitt ansikte, - men käre lille vän, har du cyklat så långt, sa hon samtidigt som med den lediga handen klappade mitt skägg. Hon log med hela ansiktet, vände sig om och gick..


På min väg mot Åsele kom jag till ett litet samhälle. Vet inte om det fanns något mer än detta trevliga café Jag bestämde tidigt att när jag är utanför städerna ska jag inte missa att gå in på café. Jag satte mig på verandan. Vädret var perfekt. Det mullrar. In på parkeringen kommer fem stora motorcyklar. Fem män från Umeå var ute på en dagsutflykt. Drygt 40 mil. Med tanke på vad jag skrivet tidigare om möten med motorcyklister, så var detta riktigt trevligt. Jag undrar om de inte var lite imponerade av min cykel, eller kanske inte. Jag sa hej och gick ut för att cykla vidare. Då kom ägarinnan ut till mig. Hon tog fram en påse med mandelkubbar, gav mig en stor kram och önskade mig lycka till.

Kan man bli annat än glad när man får möta så härliga människor.


Deras cyklar var också schysta

Har du vägarna förbi, gå in och ta en fika. Kan rekommendera kubbarna

ed 50-tal.

Mitt trevliga fikasällskap

Gillar

Kommentarer