Trondheim

Idag är husen vackra och renoverade i den gamla arbetarstadsdelen. Såg nog annorlunda ut på den tiden det begav sig.

Vi är inga pilgrimer i ordets religiösa betydelse, men båda två såg vi framemot att komma till Trondheim och Nidarosdomen. Vi hamnade mitt i stadens puls. Målet var en ställplats som är centralt placerad. Ena dagen befinner vi oss nära fjället på en undanskymd plats och nästa dag mitt i stadens brus. Vi gillar kontrasterna.

Gunborg tillsammans med våra nyvunna vänner Torsten och Hilde.

Näst intill oss står en norskregistrerad husbil med tillhörande ägare. Snart kom vi i samspråk med Hilde och Torsten. Med vissa människor flyter samtalet på, från det ena ämnet till det andra. Det rinner på som en fjällbäck. Det känns som en gammal vänskap. Att dom hade en go hund gjorde inte saken sämre.

På morgonen knackade Torsten på vår dörr och kom med nybakade bullar. Det har vi inte varit med om tidigare.

Kristianstens fästning från 1684. Enda gången den varit i strid var när general Armfeldt angrep som en del av Karl den XII:s försök att erövra Norge. Nuförtiden är det en populär plats för mer fredliga besök.

Numera försvaras Kristianstens fästning av andra robotar.

Kaffe Bakklandet Skydsstation utnämndes 2012 i National Geograpihc Traveler till Scandinaviens "cosiest" café. Här tog vi en fika på väg hem från fästningen.

Trondheim är en gammal stad, drygt 1000 gammal, som ligger vackert placerad vid Trondheimsfjorden. Här finns ett av Norges största universitet. Det märks, det uppstår en viss puls när alla dessa unga människor intar stadens gator, parker och kaféer. Jag blir glad. Alla dessa nya band som ska knytas och bli till kärlek och livslång vänskap.

Vi var lite växlade i början vid vårt besök i Trondheim. När man gick in någonstans, restaurang, café, affär eller något annat så skulle munskyddet på. Jag glömde det några gånger. Vid dessa besök så skulle man också registrera sig för att underlätta eventuell smittspårning. Ovant för en tegnellärjunge. Men jag såg många inhemskingar som hoppade över detta.

Nidarosdomen är stor. Mycket stor. I Norden är det bara Uppsala domkyrka som är större. Domen är rikt utsmyckad, men inte prålig. När jag kommer in blir jag förvirrad. Den är så stor att den innehåller många ”rum”. Det finns en liten kyrka separat men som nu är dockad till den stora.

Det är tack vare vikingakungen Olav Harladsson, sedermera Olav den helige som vi är här. Där Nidarosdomen ligger nu fanns en liten kyrka där Olav begravdes, När han blev helgonförklarad kom det pilgrimer överallt ifrån, så 1070 bestämde man sig för att bygga en större stenkyrka, Nidarosdomen. Det var förövrigt Olav som kristnade Norge.

Vi tände varsitt ljus för Ann-Marie, Calle, Elsa och Inge.

Intill domen ligger ärkebiskopsgården, förutom kyrkans man har även en länsherre och en officer bott här. På 1980-talet brann delar av gården ner och i samband med detta genomfördes en grundlig arkeologisk utgrävning. Det var först nu som man kunde kartlägga ärkebiskopsgårdens historia och få en bild av vilka olika verksamheter som bedrivits här under ca 800 år.

Under gårdens mångåriga historia har här funnits olika verkstäder såsom smedja, hantverk, mynt- och vapenverkstad.

När man grävde ut den ringmur som fanns runt ärkebiskopsgården, hittade man statyer som funnits i de äldre kyrkobyggnader som stått där Nidarosdomen står idag.

Gillar

Kommentarer