Jag saknar tillhörighet

Motorcyklister har förlöjligat mig. Enligt cyklisterna fuskar jag. Jag har två hjul, en motor och mörka solglasögon. Det räcker tydligen inte för att tillhöra den förstnämnda gruppen. Min cykel ser ut som en cykel. Allt en vanlig sådan har, har även min. Men jag har ett stöd, en förutsättning för att jag ska kunna genomföra min idé. Min cykel är ju som dom andra cyklarna. Det mesta har dom gemensamt.

Jag ska inte dra alla över en kam. Mötte en motorcyklist idag. Jag gjorde en liten försiktig nick med huvudet och fick en lika försiktig nick tillbaka. Jag kanske ska vara lite mer diskret i fortsättningen. Inte vinka glatt.

Jag lovar att jag är inte annorlunda bara för att jag tar hjälp. Mer förenar än vad som skiljer oss åt. Kanske måste jag betala priset och acceptera att jag får tillhöra en egen grupp. Nästa steg är att starta en egen intresseorganisation. Vi måste få människor att förstå, alla är värda lika mycket, även om vissa har elmotor.